Från och med den 1 januari 2025 inför Ellevio en ny prismodell baserad på effekt, som ersätter de tidigare abonnemangen Enkel och Tid. Denna modell, kallad effektabonnemang, har som mål att effektivisera användningen av elnäten i en tid av ökande elektrifiering. Men medan elnätsbolagen försäkrar om dess fördelar för samhället, råder en betydande oro bland konsumenter och experter över de ekonomiska och praktiska konsekvenserna.
Vad är effekttariff och hur fungerar det?
Den nya prismodellen bygger på tre komponenter: en fast avgift, en överföringsavgift och en effektavgift. Den sistnämnda baseras på de tre högsta timmedeleffekterna under en månad, mätta vid tre olika tillfällen. Effekttoppar under natten, mellan klockan 22:00 och 06:00, räknas som hälften för att uppmuntra energianvändning då belastningen är lägre.
Detta låter vid en första anblick som ett rimligt och miljövänligt steg. Men när vi gräver djupare uppstår flera frågor om hur modellen faktiskt kommer att påverka hushållen och hur väl den är anpassad för verkligheten.
Ökad press på hushållen
Många svenska hushåll är redan ekonomiskt pressade av stigande elpriser och höga räntor. Effekttariffen riskerar att ytterligare belasta hushållen, särskilt de som bor i villor eller radhus. För familjer som behöver ladda elbilar, laga mat och tvätta på kvällarna kan det bli en utmaning att undvika effekttoppar.
Enligt Energimarknadsinspektionen är syftet med effekttarifferna att stimulera jämnare energianvändning och minska behovet av dyra elnätsutbyggnader. Men denna logik får kritik av experter som menar att den förutsätter att hushållen har full kontroll över när och hur de använder el.
– Det är inte realistiskt att förvänta sig att barnfamiljer ska lägga om sina rutiner för att tvätta eller laga mat mitt i natten, säger Johan Karlsson, energianalytiker vid KTH. – Det här riskerar att bli en klassfråga där resurssvaga hushåll drabbas hårdast.
Brister i informationsspridningen
En av de största utmaningarna med införandet av effekttariffer är bristen på tydlig information. Ellevio har informerat sina kunder via sin hemsida och utskick, men många känner fortfarande inte till hur modellen fungerar eller hur de kan anpassa sin elanvändning.
Många kunder vittnar om en oro över att deras elräkningar ska stiga utan att de förstår varför. Enligt en undersökning gjord av Konsumentverket förstår endast 25 procent av de tillfrågade vad en effekttariff innebär. Detta väcker frågor om huruvida elnätsbolagen uppfyller sitt ansvar att kommunicera på ett tydligt och begripligt sätt.
En modell som gynnar bolagen
Elnätsbolag som Ellevio försäkrar att effekttarifferna är nödvändiga för att möta framtidens behov av elektrifiering. Men kritiker menar att det egentliga syftet är att säkra bolagens intäkter snarare än att gynna kunderna.
Energimarknadens reglering gör att elnätsbolag får ta betalt för att täcka sina kostnader och ge en rimlig avkastning. Detta har tidigare lett till kritik om överprissättning och bristande transparens. Effekttariffen riskerar att förstärka detta problem genom att belägga kunder med högre avgifter under peak-timmar, utan att tydligt visa hur dessa avgifter återspeglar faktiska kostnader.
– Vi ser en tydlig trend där elnätsbolag skyller kostnadsökningar på samhällsbehov men samtidigt ökar sina marginaler, säger Susanna Lindberg, energijournalist.
Vad finns det för alternativ?
Kritiker menar att det finns bättre sätt att minska belastningen på elnäten än genom effekttariffer. En möjlighet är att investera i smarta elnät och teknik som hjälper hushållen att automatiskt optimera sin elanvändning utan att det kräver stora förändringar i deras livsstil.
En annan åtgärd är att införa stöd för hushåll som vill installera solceller, batterilagring och andra lösningar för att minska sin belastning på elnätet. Detta skulle inte bara gynna miljön utan även ge kunderna större kontroll över sina energikostnader.
Vad kan hushållen göra?
För hushållen som redan nu förbereder sig för effekttariffen är det viktigt att börja analysera sin elanvändning. Genom att använda energimätare och appar som visar vilka apparater som drar mest el kan man identifiera var man kan minska förbrukningen.
Det kan också vara värt att investera i tidstyrda kontakter och smarta hem-system som gör det möjligt att schemalägga energianvändning till tider med lägre belastning. Men dessa lösningar är inte gratis, och det är oklart hur många hushåll som har råd att genomföra dem.
Slutsats
Effekttariffen representerar en betydande förändring i hur svenskar betalar för sin el. Samtidigt som den syftar till att modernisera elnäten och hantera framtida utmaningar, har den kritiserats för att vara dåligt kommunicerad och socialt orättvis. Det är tydligt att mycket arbete kvarstår för att säkerställa att denna modell verkligen gynnar samhället och inte bara elnätsbolagen.
Inför 2025 är det avgörande att elnätsbolag som Ellevio tar sitt ansvar att utbilda och stötta sina kunder. Annars riskerar vi att se en ökande frustration och misstro mot en redan komplex och ofta ifrågasatt energimarknad.
